sofiakanders

 

Jag är uppvuxen som yngst i en familj där ny teknik stod högt på intresselistan. Jag hade därför turen att växa upp med det senaste; från det första tv-spelet där en kunde vrida på en ratt och välja kort eller lång spelpinne att slå på bollen ( \o/ ) via bl.a. Commodore Vic 20, Amiga, Sega, NES och Atari, diverse brädspel och rollspel till PC. Genom att spela enkla grafiska textinteraktiva äventyrsspel lärde jag mig engelska; spelet förstod inte ”pik up the red båll” och i många spel har kreativitet eller logiskt tänkande, vilket är några av mina starka sidor, varit stora inslag. Lappar med tresiffriga tal, diskettlådor fulla med 8”- och senare 3,5”-disketter, dubbla diskettstationer, tävling, adrenalinkickar, frustration, rekreation, skratt, socialt umgänge och achievementjakt; spelandet har förändrats och utvecklats över tid, men alltid funnits där som en viktig, om än inte den viktigaste, del av mitt liv.

 

Första spelupplevelsen: Pong

 

Favoritgenre: Äventyrsspel av peka-och-klicka-typ

 

Några favoritspel: Pinball dreams/Pinball fantasies, LEGO-spelen på Xbox, Day of the Tentacle

 

Spelmöjligheter: PC (husmus på steam), Android (via ScummVM), Xbox 360 (FattedTapestry9), Wii, diverse brädspel (senaste tillskottet = nya upplagan av Catan)

 

Spelar just nu: Deponia 1 (PC), Minecraft (360)

 

Boktips: Mannen som spelade schack med livet

 

Gör när jag inte spelar: Doktorerar på halvtid, är mamma på heltid, fotograferar och skriver bl.a.

 

Press play on tape!

 

Alla artiklar av Sofia Kanders