”No entry is garanteed” – dystopi och moralångest

I en tid när murarna byggs högre och högre kring det som kallas “Fort Europa”, en plats där utom-européer på flykt från krig och förtryck inte är välkomna utanlämnas att drunkna i Medelhavet, så känns det väldigt deppigt att spela Papers, please.

 

Spelet utspelar sig hösten 1982 i den fiktiva, inte alls jättesovjetliknande staten Arstotzka, där Arstotzka har avslutat ett sex år långt krig med grannstaten Kolechia, och nu har gränserna öppnats för första gången på lika många år. Och du, din lyckliga själ, vann äran att få jobba i passkuren vid gränsen mellan Kolechia och Arstotzka.

 

Vad spelet går ut på är i teorin mycket enkelt: du får instruktioner från chefen om vilka du får och vilka du inte får släppa in i landet. Du ska granska dokumenten och de som vill komma in i Arstotzka och på egen hand ta beslut som kanske helt förändrar deras liv. För var dag som går så får du fler och fler instruktioner (eftersom det händer terroristattacker nästan dagligen), mer detaljer att hålla reda på och till råga på allt det så går det dessutom på tid. Du jobbar tolv timmar om dagen och ska på den tiden hinna med så många ansökanden som möjligt. Du får betalt för varje korrekt handlagd ansökan, så det ligger verkligen i ditt intresse att vara snabb, eftersom du har en familj att försörja hemma i din sunkiga lägenhet som arbetsgivaren förmedlade till dig. Samtidigt får du inte slarva eftersom du kan få löneavdrag för det. Din lön är rätt pissig så det blir rätt knepigt. Och de som kommer in i passkuren är ibland riktigt jobbiga. Ett ex sa att spelet kändes som att jobba IRL och det är väl inte långt ifrån sanningen: din känsla för att vara uppmärksam på detaljer ställs onekligen på prov, samtidigt som du ska vara snabb och effektiv. papersplease04

 

Spelet är ett av de många retroindiespel som ploppat upp de senaste åren, en naturlig reaktion på de stora spelföretagens påkostade supermegaultra3D-spel som är mycket grafik och lite spel. Papers, please har en gammaldags pixlig grafik som knappast kan sägas vara påkostad. Vad som däremot känns påkostat, utan att många spelare kanske tänker på det, är de moraliska frågorna som spelet indirekt ställer.

 

Jag är en sån som aldrig skulle kunna ta emot mutor. Korruption är fel och går helt emot mina moraliska värderingar. Sen började jag spela det här spelet, och är svårt att inte få en mer nyanserad bild av mutor. Lönen i det här spelet är som sagt otroligt dålig, och även om du handlägger flera ärenden om dagen prickfritt (det går att spela om en dag om en är missnöjd med sin insats, turligt nog) så är din lön fortfarande för dålig. Och du bryr dig verkligen om din familj. Och det är väl inte så farligt att ta emot en slant från någon ansökande, den verkar ju ändå inte vara ute efter att ställa till med problem i Arstotzka. Du måste ju försörja familjen. Och plötsligt befinner jag mig vid den punkten att jag är beroende av mutor från de ansökande, för familjekassan sinar snabbt: besparingarna går åt till hyra, värme och mat, och lönen har inte en chans att täcka upp de kostnaderna. Det är i ren desperation jag tar emot mutorna, inte för att typ… jag vet inte… köpa en fräsig bil?   papersplease03

 

Och hur känns det att jobba i passkuren? Uruselt. Trots att det “bara är det ett spel” så känns det för mig, som är en sån som är för öppna gränser, väldigt jobbigt att neka desperata människor inträde i mitt land, bara för att deras papper inte är i ordning. För att de diplomatiska förhållandena är så dåliga att de inte är välkomna. Jag kan inte ens föreställa mig att jobba med det här på riktigt, jag hade gått sönder varje dag.   Allt du gör i spelet, minsta beslut, kommer påverka hur spelet slutar för dig. Det finns flera alternativa slut, så spelet har den fördelen att den kan spelas om flera gånger, och du kan börja om från vilken dag du vill och fortsätta ett nytt spel från just den dagen.

 

Hur spelet slutade för mig? Jag lyckades fly landet, men hade inte råd att ta med hela familjen. Det kände förjävligt.

 

Lisa Zetterström

Similar Posts

Kommentera