Island Experiment – jag stötte på detta spel, ett facebookspel som finns till både på Google Play och App Store, via ett helt orelaterat spel. Jag villa ha lite extra krediter i det andra spelet, som då krävde att jag skulle komma till lvl 10 i Island Experiment, och jag tänkte ”ok, varför inte?”.
Dock var det svårare än förväntat, eller tog i alla fall längre tid, och i början var det otroligt frustrerande.
Det första som sker – du leder en forskningsgrupp som kraschlandar på någon ”öde ö”, och ditt första uppdrag blir att rädda en av de tre karaktärerna. Det är en professor (såklart vit äldre man), en ganska tuff svart man, och en vit tjej. Såklart blir tjejen tillfångatagen av en gigantisk spindel, och det är upp till de andra två, d.v.s männen, att rädda karaktären.
Visst är det trevligt med variation bland karaktärerna – om det inte varit så enormt stereotypt gjort. Jag läser inte dialogen, mest p.g.a den är väldigt dåligt skriven och jag spelar det här spelet endast för ett annat spel, men det är alltid den feminina karaktären som klagar över att t.ex hustaket läcker, eller det behövs mer mat, medan professorn dirigerar en igenom alla uppdrag. Alla.
Det är spelmässigt ett väldigt simpelt, klassiskt facebookspel – karaktärerna ska samla material, för att bygga hus och arbetsbänkar, som ger olika material och effekter, och kostar olika mängder av spelets pengar.
Allt tar ganska lång tid att bygga, mellan 1-3 timmar, och det kan kosta 1-2 kristaller/timme om du vill skynda på. Material kan kosta flertalet kristaller, och gällande olika uppdrag där en behöver material för att ens utföra handlingar, så kostar en påfyllning av dessa begränsade material 10 kristaller.
40 kristaller kostar över 20 kr.
Jämfört med många andra, snarlika spel, känns det dyrt. Sen kan du köpa 3 400 kristaller för 1 200 kr, och troligen få en enorm bonus, men detta känns inte som ett spel jag vill lägga några pengar på.
När en byggt de första byggnaderna och städat upp kraschlandningen en del, så blir det dags att snacka med – The Natives. Någorlunda mörkhyade karaktärer i stereotyp fjäderprydd huvudbonad och kläder till synes av gräs.
Flera uppdrag går även ut på att dessa ”natives” inte kan göra något (t.ex gå in i en grotta, eller rensa undan ett fallet träd), men professorn har avancerad teknologi (yxor! och spadar!) så för mina karaktärer är det inga problem.
Helt enkelt, otroliga problem med koloniala föreställningsbilder, respektlöshet för andra kulturer eller ens något mått av jämlikhet, där dessa ”natives” verkar lite dumma för att de inte tillhör den västerländska kulturen.
Den första feminina ”native” jag stöter på, som inte är den stereotypa ”vis gammal gumma med något mått av magiska krafter” är en sexualiserad karaktär som på något vis hamnat högst upp på en kulle. Jag måste bygga en repstege, så karaktären kan ta sig ner.
Det är många tillfällen då jag inte ens orkar, och överväger att bara ge upp spelet, men jag kämpar vidare till level 10, för jag vill verkligen ha de där krediterna i mitt andra spel. Så jag slösar de få kristaller jag får via spelet, och vägrar delta i något mått av dialog eller ens information om vad uppdragen handlar om.
Bortsett från berättelse och framställning så är det ett spelmässigt väldigt intressant spel, om en gillar att samla saker för att tillverka något som tillåter en att samla än mer saker.
Eller grinding, som det generellt kallas i olika MMORPG.
Jag, personligen, ÄLSKAR sådana spel. Så, när jag väl kommit förbi de första fem nivåerna och fått upp ett antal olika byggnader, så försvann majoriteten av interaktionen med mina karaktärer, och jag kan sitta tillbaka och bara beordra runt dem – gräv här, gräv där, bygg detta, samla dessa, med endast ett mindre mått av interaktion med ”the natives” eller andra stereotypa och högst problematiska karaktärsgrupper.
Jag fick till och med en lila, humanoid tvättbjörn som springer runt på min lilla ö och ser söt ut, via något uppdrag jag inte ens kommer ihåg. Helt plötsligt fanns den på min ö, och den har stannat kvar där sen dess.
Som slutsats skulle jag ge spelet 4/10 – spelmekaniken är välbyggd, det laggar nästan aldrig och uppdateras regelbundet, samt enormt plus till att kunna lägga till ”grannar” som inte är ens facebookvänner. Det känns som största bristen i många facebookbaserade spel, att en MÅSTE sprida ut spelet bland sina vänner för att kunna få ens någon hjälp, men här kan jag lätt bli ”granne’”med människor jag inte känner, och vi kan skicka gåvor till varandra utan att ha en aning om vem som sitter på andra sidan skärmen.
Men det går inte att komma bort från sexismen, rasismen och måttet av kolonialism, bland mycket annat. Samt, att spelet försöker få en att dela ALLT på sin facebookvägg, och det är enkelt att klicka fel.
Det är ett typiskt, om än bra spel. Med väldigt många problem. Jag skulle föreslå att spela något annat, mer inkluderande och medvetet spel, för utbudet av snarlika spel är inte litet, vilket ger en möjlighet att göra medvetna val.
Sín Wellroth Lång
